Dagens blomma

Min syster är naturvetare och sitter därför och bläddrar i floror just nu. Plötsligt hittade hon en blomma med ett fantastiskt namn: pirri-pirri bur! Den finns på Nya Zeeland och Australien, därav det latinska namnet Acaena novae-zelandiae. Och efter en googling visar det sig att blomman har många fler roliga namn. Wikipedia påstår nämligen att den heter biddy-biddy eller bidgee-widgee. Och jag som har skrattat åt hennes stora passion, men nu inser jag ju hur roligt det är med naturvetenskap!

Hönan eller ägget?

Vid den lilla sjön Gravsjön utanför Rättvik i Dalarna ligger enligt kartböckerna den lilla orten Gravsjö. Därifrån kommer släkten Gravsjö, och enligt Eniro bär ett tjugotal personer ännu namnet, de flesta med postadress Rättvik.

Min morfar hette Gravsjö, men stavade det lite annorlunda. Hans farfar hette dock Andersson som jag, men kallades gravsjögubben, eftersom han bodde med sin familj ... ja just det! Eftersom han bodde med sin familj vid Gravsjön? Eller i Gravsjö?

I alla fall tog han namnet Gravsjö, eftersom ingen mindes att han egentligen hette något annat. Namnet borde alltså ha kommit sist? Eller heter orten så för att den släkten bodde där? Borde orten inte heta så för att den ligger vid sjön som heter så?

Sedan kan man förstås fråga sig varför sjön heter Gravsjön. Där finns ingen begravningsplats utmärkt på kartan i alla fall. Och med tanke på sjöns storlek är det svårt att tänka sig att namnet kommer av att det skulle finnas någon större förkastning där, någon berggrav så att säga. Det är ju en pytteliten sjö?

Hönan eller ägget alltså. Vilket var först?

Blixtkurs i konversationsjamska

Nu är det full festivalyra i Östersund med omnejd. I kväll dundrar Storsjöyran igång, men det är inte bara världsstjärnor som N*E*R*D, The Ark och Evert Ljusberg som står för festivalstämningen. Under veckan har det varit fullt med mindre evenemang, och ett av de mest populära var blixtkursen i konversationsjamska som traditionellet hålls av jämtländske språkexperten Bo Oscarsson. Med ett blädderblock gick han på 45 minuter igenom jamtsk grammatik, olika uttal i olika delar av Jämtland och givetvis en massa viktiga ord. Se några av de 45 minuterna här!

Blir du nyfiken på att lära dig mer kan du hitta en hel kurs i jamska på Bo Oscarssons hemsida. Eller varför inte bara lära dig några jamtska ordspråk? Ha en artun da'!

Ortsnamn eller korrekturslarv?

Det där med ortsnamn är faktiskt intressant. Var ortsnamn kommer ifrån till exempel.

När jag betraktade en karta häromdagen kom jag att tänka på en vän som samlade på ortsnamn som kunde ge ekivoka associationer eller inge äckelassociationer, som till exempel Fittja, Pungpinan och Kräkinge. Jag undrar om han har orten Klittan på sin lista?

Enligt en kartbok i min mammas ägo finns det en ort som heter så. Men jag har inte kunnat få det bekräftat av andra böcker. Det är kanske helt enkelt ett stavfel? Jag har hittat flera sådana i denna kartbok, rent korrekturslarv alltså.

Vi kan ju hoppas på slarv. Jag vet inte hur det var för några hundra år sedan, men idag skulle det ju kunna leda till en och annan generande situation att behöva förklara att man bor i Klittan?

Frågan kunde ju då istället vara vad orten egentligen heter, och varför. Det tycker jag är en av de härligaste sakerna med språk! Hur mycket man än lär sig finns det alltid så mycket mer att lära sig.

Globish slobish

Globish - det moderna lingua franca löd rubriken till en artikel på ett heluppslag i SvD:s kulturdel igår. Eftersom jag är en språknörd kastade jag mig över den och hoppades få härliga nyheter ur lingvisternas ankdamm. Men ack så besviken jag blev! Artikeln uppmärksammar boken Globish - How the English language became the world's language, och inleds med orden "Det finns ett nytt språk idag, Globish, som styrs av it och affärer"... Nähä, är det sant! Vilken fantastisk upptäckt! Sedan fortsätter den med plattityder om att ingen för 1000 år sedan hade kunnat drömma om att engelskan skulle vara så utbredd och att det är faschinerande att till och med kineserna har anammat språket i affärsvärlden. Och naturligtvis kryddas artikeln också av en myt som vi språkvetare ständigt måste avliva: att engelska skulle vara alls andra språk. Engelska är visserligen stort som andraspråk, men miljoner människor har spanska, ryska, swahili, franska etc. som andraspråk. Nä, dumt och skräp tycker jag om artikeln. Hoppas att boken som den handlar om har mer substans.

Sedan ondgör sig artikelförfattaren lite över engelskans intrång i reklamen och påverkan genom dåliga översättningar. Och så kröner hon det hela med ett härligt prov på svag språkkänsla: "orden [...] innehåller fem bokstäver, har få böjelser ..." Men då fick man i alla fall skratta lite :-)

Juli, månaden med jul i

Fyndiga ordvitsar florerar just nu bland mina barn och deras kompisar. Jag måste faktiskt erkänna att jag skam till sägandes ofta ligger i lä när de kommer igång. På frågan vilken månad det är jul svarade jag förvirrat december. Då förklarade de skrattande att nej det är ju juli som är månaden med jul i ...

Janne Halldoffs rulle

Regisören Janne Halldoff har avlidid. För mig som är uppvuxen med hans filmer och vars ungdomsliv till stor del präglades av andan i Jack känns det konstigt. Jag trodde att han var en tidlös institution.

Men jag blev lite förvånad att SvD skriver att Janne Halldoff lär ha myntat slanguttrycket rulle för film. Jag har en stark känsla av att ordet har funnits som söderslang betydligt längre än så. Möjligen kan Janne ha gett det luft under vingarna i egenskap av kändis.

Någon som vet något om rulle?

Definitionen av vad ett läger är

På läger sover man i sovsäck i ett tält säger mina döttrar bestämt. De ska åka på scoutläger. Själv ska jag åka på skrivarläger en vecka. Men se, det går döttrarna inte alls med på. Jag måste helt enkelt kalla det något annat, eftersom jag ska sova i en säng. Dessutom en säng i ett hus, inte i ett tält.

Vi kan ju slå upp ordet läger i en ordbok föreslår jag. Min eftertänksamma tioåring tittar begrundande på mig och säger: "Men mamma, du har sagt att i ordböcker skriver dom det som är norm. Liksom vad alla menar. Men jag menar kanske inte det dom menar. Jag är nog inte norm. Och det är ju inte du heller."

Nå, vad ska man svara på det? Inom familjen behöver man kanske inte norm för att göra sig förstådd. Så småningom växer säkert dotterns behov av att veta vad som är norm. Ändå kan jag inte låta bli att hoppas att hennes ointresse för vad norm är alltid ska vara lite lagom stort.

Skärgårdsdialekt

Igår besökte jag Möja hembygdsmuseum i Stockholms skärgård. Väl värt ett besök! Hittade där denna tingest, ett slaffat.

Ordet uttalas med ett öppet a, som i ordet alla, eller som ordet slatt. Sedan uttalas fat som fat helt enkelt.

Vad man hade det till? Matsäcken! Fatet passar in under durken, där maten kan hållas kall närmast båtens skrov medan man fiskade.

De som visade oss runt tror att ordet kommer av att det är ett liggande fat. En teori så god som någon tycker jag! De visade oss också hårvantar. Det är vantar där man kardat in en stor andel människohår i ullen. Då ska de som fiskade ha hållit sig varma om händerna även om vantarna frös till is. Så sent som under andra världskriget stickade man fortfarande hårvantar. Kanske något för den frusne att pröva?

Det roliga med att vara Boo-bo

Min syster, som bor i Storbritannien, var precis och hälsade på mig i några dagar. När jag hade plockat upp henne och vi var på väg hem till mig åkte vi förbi Boo Energis kontorsbyggnad, och då började hon plötsligt gapskratta. Jag förstod inte alls varför, men till slut lyckades hon få fram ett boo! uttalat på engelska. Då förstod jag!

Det är märkligt att jag har lyckats bo i Boo i flera månader utan att fnissa till över det faktum att det betyder bu på engelska. Men min systers hjärna är förstås inställd på engelska just nu, medan min egen är inställd på svenska. Så den kopplingen har helt enkelt gått mig förbi medan hon såg den direkt. Och när syrran pekade ut det för mig blev det mycket roligare att vara Boo-bo!

Nya billekar

Barnen växer, bilresor är tråkiga och nya utmaningar måste till. Vi dammade av en gammal lek där man skulle ange motsatsord. Nu ska man istället säga ett ord, nästa person ska associera till det ordet, tredje personen ska associera till det andra ordet och så vidare.

Det kan bli både tokigt och roligt, men framför allt lär man känna sina barn på nya sätt. Ordet gammal får till exempel min tioåring att tänka på mögelost, inte på gamla människor, och som tur är inte på mig. Mögelost får min tolvåring att tänka på fest, inte på ostdisken eller gamla strumpor.

Orden som vi associerar till skriver vi upp på en lista. När vi tröttnar på associationsleken bygger vi en berättelse tillsammans. Vi komponerar en mening i var i taget, går runt i turordning och använder alla orden från vår lista. Dessa något bisarra historier kommer kanske inte att gå till världslitteraturen, men de roar oss för stunden. Pröva själva så får ni se!

Stava rätt är inte lätt

Östersund är en rondelltokig stad. De senaste åren har det byggts mängder av rondeller, och den senaste invigdes häromdagen. Den har blivit veckans snackis bland jämtarna. Men det är inte själva cirkulationsplatsen det snackas om, nej det är skylten!

Tack snälla ltz.se och Håkan Lutman för lånet av bilden

I Östersundspostens artikel om den snurriga skylten skrattar chefen för kommunens trafikavdelning till när han ser skylten och konstaterar att "det mesta är rätt". Jo, 2 felstavade ord av totalt 16 är väl kanske inte katastrofalt uselt. Men östersundarna tycker nog ändå att det är riktigt illa. Det är rätt pinsamt att bo i en stad där kommunen inte kan stava till sjukhus eller vet att badhuset fått namn efter Storsjön, den stora sjö som är en central del av Östersunds stadsbild.

Det visade sig att det var skyltleverantören som klantat till beställningen. När skylten sattes upp såg man misstaget men för att inte behöva skjuta upp invigningen satte man upp den ändå. Efter semestertiderna kommer skyltleverantören att få en ny beställning. Då kommer allt på skylten att bli rätt!

Billek 2

En billek vi lekt sedan barnen var riktigt små är "gul bil". Den som först får syn på en gul bil skriker "gul bil" och lägger handen på en medtävlare. Föraren är dock befriad från det där med handen; för säkerhets skull får ingen heller lägga handen på föraren.

Denna lek har följt med så länge att min man och jag idag glatt skrek "gul bil", fast vi inte hade några barn i bilen. En äldre medföljande släkting hoppade dock hastigt ur sin slummer och undrade varför vi grälade om fula bilar, och vem som skulle avgöra om bilar var fula eller inte.

Efter några ursäkter och fnissiga förklaringar lyckades vi reda ut begreppen. Men vår släkting tyckte att vi kunde låta barnen samla registreringsnummer istället. Denna typ av storebror-ser-dig-mentalitet passar dock inte oss. Vi har funderat på att ha lekar där man räknar, men nej. Både räkna skyltar och räkna kyrkor har vi provat men snabbt tröttnat på.

Alla våra lekar som bitit sig fast utom "gul bil" är språkliga, vår senaste att bilda sammansättningar med något bra ord kunde du läsa om häromdagen.

Vi har också: samla registreringsskyltar med riktiga ord, bilda ord som börjar på samma bokstav som registreringsskylten hos bilen framför, samla bilmärken man sett, samla ortsnamn och rimma på dem, läsa på alla skyltar man ser när man åker igenom en storstad, en bil kommer lastad, bilda så många ord man kan som innehåller alla tre bokstäverna på registreringsskylten hos bilen bakom, ja och säkert ännu fler som jag inte minns just nu.

Vad leker ni i bilen?

En skakande insikt om stavning

Jag googlade på uttrycket family counselling centre och hamnade därför på en engelskspråkig familjerådgivningssajt. Min första tanke var att den var brittisk eftersom stavningen centre är det. Men så såg jag att de även använde den amerikanska stavningen program. Eftersom jag inte vet var i världen Sarnia-Lambton ligger tänkte jag att det kanske kunde ligga i någon gammal brittisk koloni som inte har så fasta stavningsregler. Så jag blev nyfiken och letade upp kontaktinformationen, där det även fanns en karta.

Postadressen ON N7S 6L2 sa mig inget, så jag zoomade ut kartan tills det gick att se var detta Sarnia låg. Jag zoomade ut och började tycka att det såg amerikanskt ut, och så kom Detroit och de stora sjöarna och bekräftade det. Men hur är det möjligt?! tänkte jag, innan jag såg att Sarnia låg precis på gränsen mellan USA och Kanada, fast på den kanadensiska sidan. Kanada! Stavar de verkligen centre på brittiskt vis? tänkte jag skeptiskt. Men så frågade jag Wikipedia och jodå, kanadensisk stavning är mer brittisk än amerikansk på många punkter. Det hade jag aldrig trott!

Billek istället för bad

Det svenska språkets enorma möjligheter att skapa sammansättningar är familjens nya billek. Kolla bara här vad vi lyckades prestera med hjälp av ordet bad!

Badplats, badhandduk, bada, badare, badanka, sandbad, strandbad, solbad, karbad, badstrand, badkar, badkarskant, bastubad, bassängbad, utebad, innebad, badvatten, badtofflor, badskor, badbrygga, badleksaker, badkruka, badsemester, badväder, badkul, badlekar, badbyxor, baddräkt, badkläder, badmössa, badrock, badkappa, badlakan, badbalja, badhus, badvakt, badstuga, badbassäng, badställe, badvakt, äventyrsbad, badrum, badrumsmatta, badrumsskåp, badrumsspegel, baddags, badpojke, badflicka, bubbelbad, kallbad, varmbad, badvett, badregler, badort, badvik, badkompisar, badhytt, badboll, baddags, badtid, badflotte, badbrygga, badförbud, badsalt, badolja, badsvamp, ordbad, sångbad, tångbad, långbad, badmadrass, badbåt, badbuss, sommarbad, vinterbad, snabb-bad, isbad, fiskbad, badfisk, vattenbad, badmöjligheter, badtunna, badläns, fotbad, badkrav, kvällsbad, morgonbad, veckobad, månadsbad, julbad, turbad, otursbad, vakbad, baddjur, paraffinbad, klippbad, havsbad, badhotell, badblöja.

Kan du komma på fler?

Resebyråflum?

Ibland händer det att det slinker igen om en del flum i vissa texter: flum som ska säga mycket men som tyvärr inte leder budskapet hela vägen fram. "Man kan uppleva det som obehagligt..." exempelvis. Eller vad sägs om den här skönheten:

Man hoppas att taxi finns att tillgå när säsongen är igång för fullt, men det är inte säkert att de kommer över huvud taget.

Plockat från en svensk resebyråsajt häromdagen. Pålitligt, va?

Crowdfunda mig!

Jag snubblade just över ett spännande verb jag aldrig sett förut: crowdfunda. Det var en politiker som sökte pengastöd från sympatisörer, och hon uppmanade oss därför att crowdfunda henne.

Wikipedia kunde räta ut mina ihopskryklade ögonbryn. Den engelska termen crowd funding beskriver fenomenet då folk skapar nätverk som skänker pengar till politiska kampanjer, gräsrotsjournalistik, biståndskampanjer och liknande. Oftast går det ut på att skicka pengar direkt över nätet.

Men jag blev genast sugen på att komma på en svensk översättning till det hopplöst outtalbara crowdfunda (hälften engelskt, hälften svenskt uttal?). Vad sägs om gruppfinansiera?

En kronprinsessa, inte en flaggprinsessa

En liten granne har åkt buss idag och sett alla fina flaggor på bussarna. På sexåringars vis är hon uppfylld av förundran över hur världen fungerar och utbrister irriterat: "Det är orättvist tycker jag. Inte bara är hon prinsessa, hon är kronprinsessa och får ha egen krona. Men flaggor på bussarna för hennes skull, det är faktiskt orättvist. Hon är ju inte flaggprinsessa! Fast tänk vad fint det skulle vara om alla bussar hade kronor istället!"

SAOL och de svenska landskapen

Jag hamnade på sidan där Härjedalen stod i Svenska Akademiens ordlista och såg till min förvåning att de tryckt in namnet i en exempelmening: det karga H. Det är alltså karghet som Svenska Akademien associerar Härjedalen till. Hade jag varit härjedaling hade jag blivit lite stött.

Jag blev nyfiken på vad de andra landskapen kunde tänkas ha för beskrivningar och började bläddra. Småland, Halland, Skåne, Södermanland, Gotland, Öland, Jämtland, Lappland, Ångermanland, Västerbotten ... inte en enda exempelmening. Men sedan hittade jag fem landskap som fått exempelmeningar. Både Närke, Blekinge och Dalarna är visst vackra landskap; det vackra N. , B. respektive D. stod det där. Dalsland är däremot ett väldigt trevligt landskap: det leende D. I Norrbotten finns det visst mycket skog: det skogiga N.

Det är märkligt hur få landskap som förärades en exempelmening, men det är ännu märkligare vad exempelmeningarna faktiskt ger uttryck för. De fyra sörländska landskapen är vackra och leende, medan de två norrländska bara är karga och skogiga. Trevliga respektive ogästvänliga.

Sommarminne

Ett brev från dotterns skola dimper ner mitt i sommarlovet. Dottern blir arg, och jag kan förstå henne. Det är skönt att få glömma bort skola och plikter ett tag.

Ilsket säger hon att hon nog vet vem det är som ligger bakom det här dumma påhittet att skicka ett brev om att man ska spara ett sommarminne. Det är förstås svenskaläraren som vill att man ska skriva något smart och roligt om sommaren.

Hon lånar sin pappas kamera och tar en bild på flotten vid badstranden där hon tillbringar åtskilliga timmar varje dag, nästan oavsett väder. Så säger hon surt: "Jag ska skriva ut den där bilden. Sen ska jag klistra fast den på ett papper och skriva ´Med flottigt och stripigt hår besöker jag ofta en flott men inte flottig flotte som ligger flott från sanden vid stranden där jag brukar bada hela sommaren.´Mer kan dom faktiskt inte begära av någon som bara går i sexan tycker jag."

Vi får väl se i höst om hon har rätt ...

Är du tölig mä kartan?

När man reser runt i Sverige stöter man på lite olika dialektord. "Jag är lite tölig med kartan" sa svärmor från Värmland och menade ungefär att hon var lite tjatig som gärna ville hänga med på kartan.

Nu har vi åkt vidare till Västernorrland. Det ska bli kul att se om jag får höra något unikt västernorrländskt.

Inte vilket orakel som helst

Nu är det bara två matcher kvar av 2010 års fotbolls-VM. Och vilka vinner finalen då? Ja, det är bara att fråga den nya världsberömda fotbollsexperten. Det är inte vilken expert som helst. Han bor i ett akvarium och meddelar sitt tips genom att välja en av två lådor med godis i. Han är alltså en bläckfisk. Men han har fått rätt varje gång han har fått chansen att tippa en VM-match!

Så Paul har givetvis fått epitetet bläckfiskoraklet. Ett sådant underbart ord! Det gjorde min dag, och det kanske är VM:s absolut bästa ord. DN är ännu mer pompösa med sitt oraklet i Oberhausen. Fantastiskt även det.

Ett slag för ord-yatzy

En ny favorit bland spel är i familjen just nu ordyatzy. Med hjälp av sju tärningar med bokstäver sitter döttrarna med kompisar i skuggan vid badstranden eller på någon veranda och bildar nya ord. Det är ingen hejd på kreativiteten! Eller vad sägs om förslag som "Praxöhn" eller "fjåsiga"?

Bäst är kanske de medföljande förslagen: "Det är en jätte-jätte-gammal ö där tomten firar sin sommarsemester." eller "Ja, alltså, lite fåniga sådär."

Allt följt av såväl skratt som dispyter. De tränar sig i att uttrycka sig, argumentera, diskutera, och lösa konflikter. Och oj vad de skrattar!

Avlyssnat 2

En fräknig kvinna som redan bränt sig lite sitter i skuggan. En riktig soldyrkare ligger lättjefullt en bit därifrån och bättrar på sin solbränna efter bästa förmåga. Deras söner i fyraårsåldern står på stranden invecklade i en dispyt.

Pojke 1: "Titta på min mamma! Hon är mycket brunare än din!"
Pojke 2: "Jaha, men inte överallt."
Pojke 1: "Vadå överallt? Vad betyder det?"
Pojke 2: "Fläckvis är min mamma mycket brunare!"

Ny studie: enkel grammatik är svår även för modersmålstalare

I går publicerade Northumbria University i Newcastle resultatet av en studie om förståelsen av enkel grammatik hos vuxna modersmålstalare. Några av deltagarna var högutbildade medan andra hade lämnat skolvärlden efter grundskolan. Utgångspunkten var att alla vuxna modersmålstalare skulle kunna förstå den enkla meningen "the soldier was hit by the sailor", "soldaten blev slagen av sjömannen" eller "soldaten slogs av sjömannen". Men döm om deras förvåning när deltagarna utan högre utbildning började göra misstag på enkla meningar av den typen! Många av dem kunde lika gärna ha gissat sig igenom testet, enligt forskarna. Passiva verb var jättesvåra för den här gruppen.

Enligt Dr Ewa Dabrowska, som ledde studien, är resultatet "banbrytande". Lingvister har nämligen länge varit hyfsat eniga om att modersmålstalare delar samma grammatik, och att det inte skiljer sig så mycket åt i den grundläggande grammatiken hos högutbildade som hos lågutbildade. Mest tongivande i den här synen har förstås Noam Chomsky varit, vars teori är att vissa delar av grammatiken är medfödd. Men enligt Dr Dabrowskas studie är vår grammatik olika beroende på vilken utbildningsnivå vi har. Den individuella skillnaden är så pass stor.

Dr Dabrowska menar till sist att det här resultatet kommer att medföra en helt ny syn på skyltar och liknande offentliga texter. För om så många har problem med att förstå dem bör man ju byta ut dem. Det är härligt att hon är så optimistisk!

Att spammare aldrig lär sig stavva

Ett av de lättaste sätten att identifiera något som spam (skräppost) är att räkna stav- och språkfelen. Jag tror aldrig jag har sett ett spam utan en massa fel. När det handlar om reklam för Rolex-kopior spelar det kanske inte så stor roll, men det vimlar ju av Nigeriabrev där någon som utger sig för att vara advokat erbjuder en större summa pengar bara man sätter in en "mindre" summa på dennes konto. Skulle du lita på en okänd advokat som inte kunde stava rätt? Jag gör det då inte. Samma sak är det när spammare utger sig för att representera min bank och ber mig klicka på en länk för att mata in mina uppgifter. Min bank stavar sällan fel i sin information, men i dessa mejl kan man utan vidare leka finn fem fel. Därmed förstår jag genast att min bank inte står bakom utskicket (och jag klickar givetvis inte på länken!).

En annan typ av spam kan man få genom chattprogrammet MSN Messenger. Då får man ett snabbmeddelande från en av sina kontakter (som råkat ut för ett virus som utför spamningen) där det står något om att "jag hittade en rolig länk, klicka här!". Dessa meddelanden står oftast på engelska, så då förstår jag genast att min svenskspråkiga kontakt knappast har skickat det. Men nyss fick jag ett sådant meddelande på svenska. Eller?

Titta burdakiler är verkliga :D [länk]

Hmm, jag tippar att min MSN-kontakt, som råkar vara språkkonsult, knappast har skickat detta googleöversatta nonsens.

Språkdiskussioner i Ring P1

I radioprogrammet Ring P1 får man, som ni kanske vet, ringa in och diskutera lite vad som helst. I dagens program ringde Ann-Margret in för att diskutera det Svenska språket och dess förfall. Hon förfasade sig framförallt över att ändelsen -or ofta uttalas -er. Att somliga skulle kunna tycka att hon var en gammal stöt på grund av denna käpphäst brydde hon sig inte det minsta om.

Lite senare ringde Matilda in och menade att vi trots allt måste låta språket utvecklas. Om du vill lyssna på Ann-Margrets och Matildas inlägg i språkdebatten så kan du göra det på Ring P1:s hemsida.

Googla på skånska

Jag brukar vakna till Morgonpasset i P3, och nu på sommaren är det ett par skåningar som har tagit över mikrofonerna. I morse sa de något som fick mig att haja till. De pratade om att en av dem hade googlat något, men de uttalade inte "googla" som jag är van vid - de sa "goggla". Alltså med kort O i stället för långt. Vilket lät lite märkligt i mina öron eftersom jag genast kopplade det till engelskans "goggles" - skyddsglasögon eller dykarglasögon. Verbet "goggle" finns också på engelska och betyder ungefär stirra eller blänga. Men det kanske är precis det man gör när man sitter och googlar?

Sovande konstaplar förgyller mina bilturer

Jag gillar Jamie Oliver, den nakna kocken, i största allmänhet och just nu uppskattar jag honom lite särskilt mycket. Han berikade nämligen mitt språkliga förråd med en ny benämning på fartgupp: sleeping policemen. Eller ännu bättre i min egen fria översättning: sovande konstaplar. Så mycket trevligare saker och ting kan bli när de får roliga namn!

Avlyssnat

En grupp flickor på 9-12 år samlar fjärilar i en burk. De har nogsamt gett burken lämpliga hål, men konstaterat att fjärilarna inte äter. Då kommer de på den goda idén att artbestämma dem, för att sedan kunna läsa om vad varje sort äter.

De läser i häftet "Dagfjärilar i Södermanland", med förord av bland annat länets dåvarande landshövding Bo Könberg.

Flicka 1: "Konstigt namn! Hur ser ett berg gjort av en kö ut?"
Flicka 2: "Nej! Alltså kön! Du vet, killar och tjejer, vi har olika kön."
Flicka 1: "Jaha. Tur att det är en kille då!"
Flicka 3: "Varför det?"
Flicka 4: "Jo, men det förstår du väl att det måste vara en kille! Vi har ju vårat inuti, och de har sitt utanpå."
Flicka 1: "Jaha. Så de menar inte ett berg av kön då?"

Alla skrattar.

Förkorta inte bort dig själv i ansökningsbrevet!

Jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå - att gå igenom två personers CV:n och ansökningshandlingar mot några timmars hjälp med ogräsrensning och gräsklippning.

Det ena ledde till det andra, och jag har nu läst ett flertal ansökningar - och har fint hemma i rabatterna får jag förmoda, jag är bortrest och har inte kunnat kontrollera det.

Gemensamt för breven var en stark tendens att förkorta bort sig själv. Meningar som borde ha börjat med "jag", eller möjligen namn, började istället med verb. "Kan hålla många bollar i luften. Är flexibel." Och så vidare.

Jag förstår att det kan kännas mindre tjatigt än att hela tiden skriva ut "jag". Men istället för att du förkortar bort dig själv rekommenderar jag att du varierar ditt sätt att komponera meningarna. Se på de här förslagen till exempel:

1. Hög simultankapacitet och god flexibilitet är några av mina egenskaper som arbetsgivare ofta värdesätter högt.

2. Att vara flexibel och att kunna göra många saker samtidigt, och med ett gott resultat, är något som jag gjort mig känd för under mina tidigare anställningar.

3. Mitt arbete som affärsbiträde ställde höga krav på flexibilitet och simultankapacitet, men det var också det som gjorde arbetet så roligt.

Det finns massor av sätt att lyfta fram sina goda egenskaper i ett ansökningsbrev. Att förkorta bort sig själv är knappast ett av dem. Det kan snarare ge intryck av att du slarvar med språket, eller att du inte anstränger dig för att söka jobbet.

Lycka till med nya jobbet!

Logotyper i webbadresser

Jag googlade nyss ett uttryck jag ville kolla upp och snubblade på så vis in på Världsnaturfonden WWF:s internationella webbplats. Vid första anblicken läste jag www.panda.org i adressfältet, vilket givetvis anspelar på logotypen med den stiliserade pandan som är helt synonym med WWF. Fyndigt! Och riktigt vågat att välja en webbadress där organisationens namn inte finns med. WWF utgår från att alla känner till logotypen och vet vad det är för djur i den. De verkar också utgå från att alla pratar om WWF som pandan eller något liknande (märkligt nog).

Så är det med logotyper. Är logotypen riktigt bra blir den mer än bara en fin bild, den blir en kraftfull symbol för hela företaget eller organisationen. Finns det fler logotyper som är så pass synonyma med sitt företag eller sin organisation att det skulle kunna gå att göra så här? McDonald's kallas ofta för the golden arches (guldbågarna) på grund av det stora M:et som brukar symbolisera företaget, men www.goldenarches.com är fortfarande ledigt.

Men sedan tittade jag en gång till i adressfältet och såg att adressen faktiskt var wwf.panda.org. Vilket är ännu mer fyndigt och vågat. För vilken surfare skulle komma på att skriva wwf istället för www?

Jag ska nog tillägga att man kommer till WWF:s startportal om man skriver in www.wwf.org. Därifrån kan man klicka sig vidare till WWF:s internationella och nationella webbplatser. Den svenska avdelningens adress är www.wwf.se.