Apples iPad slår ett slag för jämställdheten

Apples nya elektroniska läsplatta har som bekant fått namnet iPad, efter betydelsen platta. Men det är inte det enda som pad betyder på engelska. En vecka i månaden använder kvinnor något som kallas för pad, efter betydelsen uppsugande dyna... Tänk vilken fantastisk reklampelare iPaden har blivit för vikten av jämställda arbetsgrupper - inte kan det väl ha funnits någon kvinna närvarande när Apple döpte sin nya, coola produkt till iBinda?

Redan 2005 gjorde Mad TV en sketch som lekte med iPod-hysterin och låtsades att Apple gav ut just en hygienprodukt för kvinnor med namnet iPad. Bara det är ju riktigt roligt!

Se Mad TV:s iPad-sketch här.

Släpp fångarna loss - nu är det låding!

Låding, eller lådig som det också kan heta, är månadens dialektord på Språkrådets webbplats. Orden betyder kort och gott vår, och finns belaga i institutets ordsamlingar från Gotland, Närke, Värmland, Västmanland, Dalarna, Hälsingland och Ångermanland. Om man läser vidare i den härliga dialektala mini-oddyssén får man också veta att botemedlet mot så kallad vårtrötthet är att äta "kokt soppa på nyuppkommet grönt". Hm?

Blivande prins får vara Herre med stort H

Jag följer mer eller mindre aktivt Magdalena Ribbings vett och etikettspalt på dn.se, och på senare tid har den handlat en hel del om prinsessbröllop. Idag är det Daniel Westlings titel som diskuteras. Tydligen titulerar hovet honom Herr med stort H i pressutskick och liknande.

Magdalena Ribbing menar att det hänger ihop med att hovet även skriver t. ex. Prins, Prinsessan och så vidare med stor begynnelsebokstav, och då skulle herr med litet h se lite mesigt ut, särskilt eftersom det ofta står bredvid Kronprinsessans stora stolta K. Anledningen till att de kungliga titlarna skrivs med stor begynnelsebokstav, menar Ribbing, är att man gör så i andra länder. Det är helt enkelt ett språkligt lån.

Svenska skrivregler säger dock att varken kungliga titlar eller herr ska skrivas med stor begynnelsebokstav i löptext. Undantaget är att det är ok att skriva Herren med stort H när man syftar på Gud. Daniel Westling borde alltså vara mycket nöjd med den fina titel som hovet ger honom. Att vara Gud är väl till och med bättre än att vara kung?

Tidningarnas språkvårdare

Jaha, så nu har DN:s språkvårdare lämnat sin post, som Ingrid skrev på Pratbubblor igår. Men fortfarande har vi två stora och respeketerade tidningar med kunniga och omdömesgilla språkvårdare. Ett fyrfaldigt leve för Dagens Industri med språkvårdaren Karin Fries och Computer Sweden med språkvårdaren Anders Lotsson.

"Det goda språket måste erövras varje dag"

Catharina Grünbaum har som bekant fått lämna DN. I en intressant intervju med Second Opinion talar hon ut om hur språkvården har förändrats på tidningsredaktionerna, och hur journalister arbetar med språket idag.

Tyvärr var Catharinas uppsägning en del av sparpaketet på DN. Synd att språkvården prioriteras bort när den faktiskt är väldigt populär hos DN:s läsare!

Menade du...?

Jag försökte precis slå upp ordet fortlöpande på NE.se. NE:s oftast hjälpsamma sökhjälp frågade då om jag menade sabinskornars bortrövande. Mja, inte riktigt. Men nu har jag åtminstone lärt mig något om en antik romersk legend. Coolt.

Sandgolv - dagens nyord?

I dag fick jag lyssna på en av mina utbildningsdeltagare som försökte locka med oss alla till Maldiverna. Och inte för de fantastiska snorkel- och delfinupptäckarturerna - snarare för ögruppens befriande sandgolv. Ja, för det är tydligen så att sanden finns precis överallt, till och med på restauranggolven. Så några skor är det inte tal om! Om man ska dit får man allt lov att bli ett barfotabarn igen. (Fast kanske med ett par flipp flopp-tofflor i midjeväskan.)

Datatermer på svenska

Ibland är det svårt att ta ställning. Nu arbetar jag med olika element på webbsidor och behöver ett svenskt ord för progress bar. Jag konsulterar Svenska datatermgruppen där jag får veta att "Förloppsindikator utan tvekan är den mest etablerade termen". Men kan jag verkligen bli trovärdig med ett så knasigt ord? Och är det verkligen enklare att förstå? Och är indikator så väldigt svenskt?

Finns det någon annan språkarbetare där ute som har någon åsikt i frågan?

Generationsskiftesplanering

Svenskan är väl för härlig ändå? Med möjligheten att göra sådana här sammansättningar blir det plättlätt att skriva 27-bokstaviga ord om de mest komplexa saker. Måhända svåra att läsa!

Det här ordet skulle jag översätta till engelska. Det blev åtta ord: planning for transferring property to the younger generation.

Trodde du att päron var gröna?

Inte på Bauhaus i alla fall:

Fredrika Bremer lär mig nya ord

Jag håller på och läser Grannarna - teckningar ur vardagslivet av Fredrika Bremer och genom den har jag lärt mig flera nya (fast gamla) ord. Igår dök till exempel konsternerad upp och trots att jag hade sammanhanget klart för mig så förstod jag inte innebörden. Ni kan väl se om ni lyckas bättre:

"'Ack, hon vill bort ifrån oss, björn! Serena vill fara

hem i morgon bittida!'

Nu såg björn så konsternerad ut, att jag blev smått

förskräckt och tänkte: 'Nå, nå, det är väl ingen

riksolycka heller, att han behöver få slag därav'."

Om ni inte heller blir klokare av detta så har SAOL som tur var svaret: konsternerad betyder häpen, bragd ur fattningen.

Nu längtar jag bara efter ett tillfälle att få använda mitt nya ord!

Hur man namnger en vulkan

Namnet på allas läppar just nu, Eyafjallajökull, kan som bekant inte riktigt uttalas av amerikanarna. Och de har visst roligt åt namnet. The Oatmeal, min favoritserietecknare (jänkare), gjorde sig lustig över vulkanens lustiga namn nyss, och jag skrattade rätt ut. Trots att jag vet att vulkanen verkligen inte fick sitt namn på det här sättet!

Kolla samtidigt in The Oatmeals helt underbara guider till att använda semikolon och apostrof.

Alan Siegel: Let's simplify legal jargon! | Video on TED.com

Alan Siegel: Let's simplify legal jargon! | Video on TED.com

Alan Siegel talar om klarspråk på TED-konferensen. Anförandet är i sig inget revolutionerande men det är anmärkningsvärt att klarspråkstankarna börjar få fäste i ett så prestigefyllt sammanhang. Hurra!

Vikten av att korrekturläsa III

En matbutik i Hornstull säljer swett chili sås för 9.90 flaskan. Mumma!

Svenskan stärks?

En vän gjorde mig uppmärksam på ett uttalande av historieprofessor Dick Harrison som i programmet Jakten på språket säger att han ser många tecken på att det svenska språkets ställning just nu är starkare än den varit på länge. Det skulle vara roligt att få ta del av en mer djuplodande argumentation i ämnet från professorns sida, men jag hoppas att han har rätt!

Fast i askan?

Så fort något nytt och oväntat händer så är vi språkbrukare där och hittar på nya ord. Just nu är jag lite kär i ordet askfast. Det betyder att man blivit strandsatt på grund av vulkanaskan i atmosfären.

Vikten av att korrekturläsa II

I morse passade jag på att bläddra igenom DN:s kulturdel från i söndags (jo jag ligger lite efter med min läsning...) och hittade ytterligare ett exempel på ett mardrömsmisstag för en korrekturläsare. När ett förlag i Australien skulle skicka ut sin nya stora pastakokbok upptäckte de att tryckfelsnisse bytt ut "pepper" mot "people" i ett av recepten. Resultatet blev att hemmakocken uppmanades att servera sin pastarätt med "freshly grounded black people". Hela första upplagan fick naturligtvis skickas till närmaste återvinningsstation!

Vem kan uttala Eyafjallajökull?

Tv 4 passade på att raljera lite över amerikaner som inte kan uttala Eyafjallajökull. Men ärligt talat, vem kan det?

Sveriges mesta språkvårdare lägger av!

Catharina Grünbaums språkspalt i DN har länge varit obligatorisk läsning för mig. Jag gillar hennes resonerande och pedagogiska stil - insikter snarare än åsikter. Precis som jag själv vill att mina språkspalter med mera ska fungera; alltid ska man lära sig nåt!

Nu är jag helt chockad: Hon skriver att det är sista språkspalten, och att det är de högstes vilja. Kommentarerna spekulerar i om det är en penningfråga för DN. Jag hoppas att det inte är det, utan att det snart dyker upp en språkspalt igen. Det behövs många röster i samtalet om språk i Sverige: tidningar, myndigheter och privatpersoner.

Catharinas sista spalt

Ja ja, it's a usefulshöpp ja

Tänk dig att du ska lansera en stor svensk prylbutikskedja i en stad i Storbritannien. Du vill göra bra reklam, så att kunderna strömmar dit. Men hur ska du presentera din butik? Hur marknadsför man en svensk butik på bästa sätt?

Kanske genom att presentera butiken så svenskt som möjligt, fast på engelska. Hmm, hur gör man då? Hur ser britterna på svenska språket? Ja, först och främst måste du ha med lite prickar över o:n eller a:n på reklamskyltarna. Spelar roll om de hör dit eller inte. Mer då? Just ja, i svenskan skriver vi ihop alla våra ord. Så du får ta med det också. Och så kanske lite dubbelteckning. Den färdiga texten kanske inte blir så elegant, och engelskan är inte den bästa. Men du får fram ditt budskap. Det här är en svensk butik. Alla förstår det.

Och så här blir dina reklamskyltar för Clas Ohlson:

Fotograf: Annika Herbert

Texterna på skyltarna:
Bild 1: "liverpool, we're bringing yöu usefulthings for everythings."
Bild 2: "the swedes are coming to liverpool with a usefulshöpp"
Bild 3: "we're coming from sweden to unpröblem your pröblems"

Vikten av att korrekturläsa

I torsdagens Metro läste jag att inbjudningarna till kronprinsessbröllopet hade skickats ut. Nej, jag fick ingen. Men en kändisfestfixare tidningen bad kommentera inbjudningskortet noterade att ett språkfel smugit sig in. Jag hittade en tydlig bild av inbjudan på SvD:s hemsida och konstaterade att det stämde. Titta själv. På sista raden står det "platserna ska vara intagna före kl. 15.00.", trots att det är en egen mening och därför borde inledas med versal. Petigt? Ja visst. Men vi pratar trots allt om en ofattbart formell text "skriven på styvt papper med guldkanter och stämplad med sigill." Jag hoppas att Victoria inte är en hysterisk bridezilla, då kommer någon stackare att få sparken för den där fadäsen.

Själv blir jag glad över att se att personen som skrev inbjudan använde ska och inte skall, trots att språket i inbjudan är formellare än något jag sett på länge. Skall lever trots allt envist kvar i mycket informellare texter. Stiligt!

En bagge med svenska rötter

I ett gammalt inlägg här på bloggen diskuterades ursprunget för det märkliga lilla ordet rutabaga, vilket är både amerikansk engelska och franska för kålrot. Den diskussionen låg visst kvar i mitt bakhuvud, för nu när jag satt och slog upp ord på Ask Oxford kom jag på att jag borde ta och söka på rutabaga. Oxford English Dictionary berättar nämligen alltid något om ordets ursprung (något jag tycker att SAOL borde ta efter).

Det är härligt med bloggdiskussioner, men nu tycker jag att vi kan slå fast att ordet verkligen kommer från Sverige, för så här säger OED:

ORIGIN Swedish dialect rotabagge.

Samma sak läser jag på den franska Wikipedia-sidan om rutabaga (klart jag dubbelkollar):

Son nom vient du suédois : rotabaggar et il est originaire de l'Europe du Nord.

Underårig eller minderårig?

Det kan vara svårt att hitta ord som dessa i etymologiska ordböcker har jag upptäckt. De är väl inte tillräckligt spännande. Jag blev nyfiken när jag läste på polisens webbplats om pass för barn och de använde ordet underårig.

Språkrådet skriver att underårig är vanligast i myndighetsspråk, medan minderårig är vanligast i allmänspråket. Nu använder vi kanske inte ordet minderårig så mycket i dagligt tal? Och lite misstänksam blir jag allt. För visst låter underårig lite som en efterhärmning av engelskans underage?

Jag tycker att minderårig låter bra. Det är liksom lite mer genomskinligt, så det tänker jag använda. Men om någon kan kasta ljus över situationen skulle jag bli glad. Och argumenterar någon väl för att helst använda underårig så är jag förstås inte sämre än att jag kan ändra mig.

Jag undrar?

Jag har märkt att jag har svårt att släppa en rubrik jag läste i DN i helgen: "Ewy vann över 279 män". Det kan inte hjälpas, jag funderar över vad hon ska med alla dem till? :-)

Aldrig förut har jag varit så noggrann

Vissa stavningar är hopplösa. Det spelar ingen roll hur många gånger man saolar och googlar; det sätter sig liksom inte. Noggrann till exempel. Eller abborre.

Tacka vet jag grundskolan! Då fick man lära sig rim, ramsor och annan smart pedagogik som satte sig som ett schmäck i huvudet, exempelvis aldrig stavas aldrig med två l, och alltid stavas alltid med två l. Fantastiskt bra.

Sen har jag i och för sig också lärt mig att det här med språkinlärning är som enklast före 12-årsåldern. Så den lite "barnsligare" pedagogiken kanske är som mest effektiv innan dess? Nåja, i vilket fall som helst hade jag inte bangat på en grammatikramsa på universitetet.

Me like education

Häromdagen gick jag runt i en klädaffär och tittade på utbudet. Jag hamnade bland underkläderna och fick syn på ett par intressanta underbyxor. I normala fall skulle jag inte blogga om underklädesshopping, men lugn bara, det här handlar om språk!

På underbyxorna fanns texten Me like London tillsammans med bilder av kakmonstret från Sesam. Texten är grammatiskt inkorrekt, men det är helt medvetet eftersom det ska efterlikna kakmonstrets språkbruk. Därför hade jag inte brytt mig om det, om det inte hade varit för den lilla informationslappen som satt på underbyxorna. Fritt översatt stod det ungefär:

När du köper någon av våra produkter är du med och stödjer barns utbildning runt om i världen.

Köp ett grammatiskt inkorrekt plagg för att bidra till bättre utbildning! Ironi?

När jag blir stor ska jag bli transsexuell

Jag sitter och granskar texter från en förskolepresentation och blir lite fundersam. Så här står det:

"Just nu fokuserar vi på skogen. Vi har delat in barnen i tre grupper: en pojkgrupp, en flickgrupp och en blandgrupp."

Öh?

Är du inte sugen på en mosbolletjie?

Den brittiska engelskans motsvarighet till Svenska Akademiens ordlista, Oxford Dictionary of English, har en väldigt bra online-ordlista. Snabbt och lätt slår man upp definitioner av engelska ord.

På ordlistans startsida finns en väldigt rolig liten tjänst, nämligen dagens ord. Där presenteras dagligen ett uppslagsord från ordlistan. Och just dagens ord måste vara ett av engelskans ovanligaste. Mosbolletjie. Det har jag aldrig hört talas om förut.

Ordet kommer från sydafrikansk engelska, och är ursprungligen ett låneord från afrikaans. En mosbolletjie är en halvsöt bulle som man äter färsk eller i skorpform. Den innehåller halvjäst druvjuice, vilket heter most på nederländska, och degen formas till en liten boll, vilket heter bolletjie på afrikaans. En liten mustbulle, alltså! Det är definitivt något jag ska testa om jag någonsin reser till Sydafrika.

Sök och bök inför semesterplaneringen

Satt och slösurfade för att hitta inspiration inför semestern. Flygresor bland annat. Och då dök det här väntmeddelandet upp:

Vänligen vänta...

Vi söker nu priser och lediga platser. Söket kommer att ta upp till 45 sekunder.

Charmigt.

All good?

Vart man än vrider näsan så möts man av språk. Och är det inte vårt huvudspråk svenska så kan man ge sig på att det är engelska. Allt som oftast i alla fall.

Det förekommer en hel drös av engelska uttryck, exempelvis e-learning och helpdesk, där den svenska motsvarigheten fungerar minst lika bra. Men inte i alla sammanhang såklart. Företag och organisationer skriver och använder nog human resources i större utsträckning än personalavdelning (min gissning i alla fall). Och skulle man checka in på Radisson SAS, eller på något annat större hotell för den delen, ja, då löser man garanterat in hotelvouchers istället för hotellkuponger.

Min poäng? Det kommer alltid att finnas ett stillsamt "krig" mellan bruket av engelskan och svenskan. Vi kommer att äta våra corn flakes, styla håret och fixa maken inför after worken. Sen när det är dags för weekend så kanske vi lånar en gammal van för att ta oss till den där sköna loungen i den stora staden för att chilla och briefa med varandra om gud vet vad. Och de svenska orden kommer säkert att få stanna hemma. Kanske för att vi kommer att glömma dem. Eller kan det vara så att vi helt enkelt inte orkar ta med dem?

Ps. Om du vill kolla in fler svengelska uttryck kan du kika på Språkrådets webbplats.

Vi utökar vårt barnsortiment ...

... utlovar en apotekskedja glatt i sin tv-reklam. Skrämmande tanke, att köpa barn på apoteket! Räcker det inte med att vi kan köpa preventivmedel där? De behöver väl inte ha hur brett sortiment som helst? :-)

Data är det du stoppar in i datorn

"Förr var det ett tecken på bottenlös okunnighet att kalla datorn för datan", säger Anders Lotsson i gårdagens Computer Sweden. Det är en riktigt underhållande artikel, om än med litet spretigt syfte. Men när Lotsson är färdig med spekulationer om "datan" får en renässans med den unga generationen gör han en liten etymologisk utredning av ordet "dator". Att ge namn till nya företeelser är svårt - det vet alla som slåss för att "display" ska heta "visningsenhet" eller att "workshop" ska heta "arbetsmöte". Men "dator" är ett paradexempel på lyckad språklansering. Läs artikeln om du inte kände till historien bakom.

Google i språkvårdens tjänst

Jag satt och skrev in ordet dagbarnvård i en text några gånger innan det slog mig att det kanske var fel ordning på orden. Barndagvård kändes minst lika rätt. Så jag googlade, och upptäckte att båda används. Men att dagbarnvård är rikssvenska och barndagvård är finlandssvenska! Det var en väldigt spännande upptäckt.

För min texts del var det också intressant att dagbarnvård fick blygsamma 19 000 träffar i Google medan barndagvård fick 56 800. Jag var alltså ändå helt fel ute med mitt ålderdomliga dagbarnvård och borde använda ett modernare ord, något som liknar förskola (2 240 000 träffar). Kanske förskoleverksamhet, som gav 205 000 träffar. Google är bra till mycket!

Inget blir sig likt särskrivet

Jag är inte så känslig för särskrivningar, men häromdagen var jag på en workshop där facilitatorn hade lyckats särskriva det mesta. Där var det tids plan, projekt ledare och mobil telefon. Men förstapris i särskrivning vann lik vid.

Kan det vara något man betalar begravningsentreprenören?

Mormor, vad är företag för något?

Ibland kan det vara spännande att ha Words grammatikkontroll aktiverad. Jag satt och pulade med en text där ordet företag fanns på minst trettioelva ställen. Och plötsligt bestämde sig grammatikkontrollen för att grönmarkera ett företag. Vanu, tänkte jag och högerklickade förvånat på ordet. På just det stället tyckte Word jag skulle "beakta ordformen företag", ty "i vanlig text kan den verka ålderdomlig eller främmande". Och jag som trodde att företagande låg helt rätt i tiden?

Versalerna lever vidare

Alla som höll andan av oro för våra kära versaler kan pusta ut. Språkrådet tar tillbaka målet att på sikt avskaffa versaler i svenskan, och hävdar att det var ett skämt. Puuuh!

Det som är lite mindre lustigt att notera är att Språkrådet faktiskt får många frågor om när stor bokstav ska användas, till exempel i riksdagspartiernas namn. Skriver man Centerpartiet eller centerpartiet? När jag själv funderar över sådana här saker vänder jag mig till Svenska skrivregler. Det går väldigt snabbt och lätt att hitta svaren där.

För den som undrar. Man skriver numera Centerpartiet (och alla andra partier) med stor bokstav, men riksdagen och regeringen skriver man fortfarande med små.

Dagens irritationsmoment

"Kontrollera din inkorg kontinuerligt [...]" halkade jag över i dag då jag satt och mekade med en text. Nej nej nej. Man kontrollerar inte sin inkorg kontinuerligt. (I alla fall inte jag.) Man kollar den regelbundet för att inte missa något viktigt.

AVSKAFFA VERSALERNA!

Nu har Språkrådet sagt sitt. Och jag kan inte annat än hålla med. Läs artikeln på deras webbplats.

Glad påsk!