20 november, 2013

Användarvänlig eller användbar?

Jag funderar liksom tidgare bloggare över vad användbarhet betyder egentligen. Men jag har mest snöat in på skillnaden i hur man använder orden användbar respektive användarvänlig. Jag googlar lite, förstås, och får några olika uppslag. (Google är, vill jag för övrigt hävda, både användbart och användarvänligt).

I en artikel föreslås att "Nytta + Användarvänlighet = Användbarhet", det vill säga för att uppnå användbarhet, behövs båda ingredienserna nytta och användarvänlighet. Hmm, nu kom nytta in i bilden också. Och vad är det för skillnad mellan användbar och nyttig?

På engelska, lär jag mig vidare, uttrycks distinktionen mellan användbar och nyttig i de båda termerna usability och usefulness. En produkt kan till exempel vara både enkel och behaglig att hantera (användarvänlig), och arbeta effektivt eller ändamålsenligt (användbar) men ändå inte skapa något som användaren har nytta eller intresse av. Ofta karakteriserar man användbarhets-kvaliteterna (usability) som svar på frågan "Could I use it?". Verklig nytta (usefulness) uppstår dock först om användaren också svarar ja på frågan "Would I use it?". Fiffigt.

Men, hur förhåller sig dessa begrepp till mottagaranpassning, som ju är alla språkkonsulters ledord? Jag tycker i alla fall att en text kräver både användarvänlighet och användbarhet – och nytta med för den delen – för att den ska bli verkligt anpassad till mottagaren eller användaren. Vad tycker du?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar