Visst är det härligt att gå på svenska språk- och användbarhetskonferenser och få kunskaper, inspiration och bekräftelse. Jag brukar bli alldeles rusig av nya intryck och få en ordentlig energikick i mitt yrkesliv. Men att gå på en internationell konferens är något annat – det ger allt det där, men gånger 100. Jag rekommenderar verkligen alla som arbetar med språk, kommunikation, användbarhet, dokumentdesign och språkvård att någon gång ta sig utanför Sveriges gränser och skaffa ett nätverk och kunskaper från andra delar av världen. Att finnas i ett större sammanhang och få bekräftat att det finns människor över hela världen som jobbar med samma saker som du, som brottas med samma problem som du och som hittar ibland samma, ibland andra lösningar – det är otroligt utvecklande!
Senaste konferensen i Antwerpen, Belgien
Nyligen var några av oss från Språkkonsulterna på
IC Clear Clarity som hölls i Antwerpen i två dagar. Sedan avslutade vi med en dag i Bryssel då konferensen samordnades med Clear Writing Award, ett årligt pris som delas ut till någon av översättarna i EU-kommissionen. Konferensen gästades av alla möjliga nationaliteter. Även om Europa, USA och Australien var starkt representerade så fanns där också folk från Argentina, Filippinerna, Hong Kong, Nigeria och Sydafrika. Och alla jobbar med nästan samma saker!
I de här sammanhangen har Sverige länge varit en stark spelare. Vi har ju haft myndighetsspråkvård och språkkonsulter sedan början av 80-talet – på så sätt ligger vi före. Men andra tvingas vara mer innovativa än vi, till exempel Sydafrika som har 11 officiella språk varav alla inte ens har ett utvecklat skriftspråk. Hur kommunicerar man rättigheter och skyldigheter till medborgarna i ett sådant land? Ja inte är det med hjälp av byråkratspråk i alla fall – här gäller bara rungande klarspråk.
I den anglosaxiska världen betonar de till skillnad från Sverige en viktig beståndsdel när det gäller tydlig och klar kommunikation och det är den rent visuella läsbarheten. Jodå visst brukar vi prata om underrubriker, styckeindelning och punktlistor i Sverige, men om man som USA har en stor population som är lågutbildade gäller det att ta till större grepp, exempelvis horisontella linjer, tonade plattor, färger, ikoner och faktarutor. Här har vi en hel del att lära.
I september 2015 arrangeras en internationell konferens i Dublin. Siktar du på att åka? Gör sällskap med oss i så fall. Vi lär bli åtminstone 5-10 svenskar som åker.
Hur går man med i internationella föreningar?
Du behöver inte vara medlem i någon organisationerna för att gå på konferens, men är du medlem har du säkrat att du inte missar något spännande event. Dessutom får du en massa andra fördelar och medlemsavgifterna är verkligen inte höga.
Gå med i Clarity om du arbetar med det juridiska språket. Clarity är ett nätverk bestående av jurister och andra som arbetar med juridiskt språk. Clarity anordnade alltså den senaste konferensen i Antwerpen och brukar organisera en ny vartannat år. De senaste har varit i Washington DC 2012, Lissabon 2010 och i Mexiko 2008. Clarity har ca 600 medlemmar från världens alla världsdelar och det finns fler anledningar än konferensen att gå med. Det finns en svensk avdelning som i och för sig inte är så jätteaktiv, men det fina med nätverket är att medlemmarna själva kan ta initiativ till aktiviteter, möten och rundabordssamtal. Clarity ger också ut en tidskrift Clarity Journal som kommer i brevlådan två gånger om året. Jag själv är svensk representant för Clarity så
kontakta mig om du vill bli medlem eller gå direkt via
Claritys webbplats.
Gå med i Plain om du arbetar kommunikation, användbarhet, dokumentdesign eller språkvård. Plain har sitt säte i Kanada men har medlemmar från hela världen. De har också ett livligt diskussionsforum där det diskuteras läsbarhet, språkriktighet, begriplighet och texter så att det står härliga till. Du ansöker om medlemskap på
Plains webbplats.
See you in Dublin!
