29 september, 2014

Årsrik, inte gammal

När vi blir oroliga att såra eller diskriminera uppstår nya beteckningar för att ge en diskriminerad grupp högre status. Framför allt har sätten att omnämna personer med funktionsnedsättning och personer från ett annat land passerat revy och avlöst varandra sedan 50-talet.

Nu dyker en ny beteckning för gammal eller äldre upp på den politiskt korrekta arenan: årsrik. Exempelvis på seniorbloggen kan vi läsa Barbro Westerströms inlägg Varför så få årsrika i riksdagen?

Ålder är en av de sju diskrimineringsgrunderna enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det innebär att det är olagligt att diskriminera någon på grund av ålder, och allt som oftast handlar det nog om att diskriminering på grund av hög ålder, inte låg. Men det är inte helt otänkbart att även yngre personer kan känna sig diskriminerade på grund av låg ålder. Undrar om det då kommer att behövas en ny beteckning för ung? Inte lär det bli årsfattig i så fall :-)


22 september, 2014

Hur skrattar vi i skrift?

Hahaha är ett sätt att transkribera skratt på på svenska. Men även andra vokaler kan fungera: hehehe, hihihi, höhöhö ... Vilka tror du är vanligast?

Svaret hittar du i dagens språkspalt i Svenska dagbladet.

19 september, 2014

Ta sin Mats ur skolan

Har ni hört uttrycket "Ta sin Mats ur skolan"? 

För mig var det helt nytt fram tills för en månad sedan, men i svenskan har det tydligen funnits sedan åtminstone 1700-talet. (Den första dokumenterade förekomsten är från 1719!) Numera verkar det inte vara många som använder uttrycket: i Språkbankens korpus med texter från svensk press hittar jag bara en handfull förekomster, utspridda mellan 1987 och 2012.

För att få veta vad uttrycket betyder fick jag vända mig till SAOB, som ger följande förklaringar:
  • Att dra sig ur en brydsam eller farlig situation utan förlust eller förödmjukelse
  • Att göra sig kvitt något
  • Bege sig av från något besvärligt; dra sig ur spelet; fly fältet

Men var kommer uttrycket ifrån?

Uttryckets uppkomst är inte helt klarlagd, men det finns flera teorier:

En spridd teori är att det i alla fall delvis är en förvrängning av ett tyskt uttryck (det vore ju inte första gången). "Einen matsch machen" är en kortspelsterm som innebär att man "tar eller förlorar alla spelen". Uttryckets mats skulle alltså ursprungligen vara en match, ett spel. (Tyskans ’matz’ betyder däremot parvel, alltså en liten pojke.) 
Hur skolan kom in i bilden förklaras som en mix med annat gammalt uttryck: "att slå någon/något ur skolan". Vad detta betyder är kanske inte lika svårt att gissa: "att vara någon överlägsen; överglänsa; besegra någon/något; slå; konkurrera ut".

En annan teori bygger på att namnet Mats skulle ha varit synonymt med dumbom eller odugling, och att det därför inte var någon idé att ha denne Mats i skolan. Denna betydelse hos namnet verkar dock vara helt bortglömd, och tur är väl det, oförtjänt som den var! 

Andra uttryck med personnamn

Mats är inte det enda personnamnet som dyker upp i fasta uttryck i svenskan. Till exempel finns "mota Olle i grind" och "mata sin Måns"Kan du komma på fler?

09 september, 2014

Mer språk i vardagen!

Nu har höstterminen dragit igång på allvar för alla som pluggar. Tanken på skolstart väcker många minnen: bänkpapper, nya pennor, nya kursare och nya böcker fulla med ny kunskap. Visst kan man sakna det ibland? Men du behöver förstås inte plugga för att lära dig något nytt! Det finns många sätt att lära sig nya saker. För dig som vill lära dig ett nytt språk, eller polera bort rosten på ett du redan kan, ger jag här mina tre bästa tips:


1. Byt språk i telefonen eller på Facebook

Att byta språk i telefonen är ett enkelt sätt att få in ett nytt språk i vardagen. Du får visserligen ett tämligen begränsat ordförråd, men det är i alla fall en början! (Dessutom kan det vara prima underhållning. Gissa till exempel vad "tastatur" betyder på norska?) Se bara till att du vet hur du hittar tillbaka till språkinställningen – om du inte är sugen på att ragga upp en japan eller spanjor på gatan för att hjälpa dig ...

Samma tips gäller för Facebook. För att maximera träningen, välj olika språk på Facebook och telefonen! Den riktigt ambitiöse (eller pompöse?) väljer kanske latin? Om det bara är underhållning du är ute efter erbjuder Facebook även alternativ som Pirate English och upside down English. Själv har jag haft min på franska så pass länge att jag inte ens tänker på det längre. Dags att byta med andra ord!

 

2. Lyssna på poddar och radio 

Att lyssna på ett annat språk är ett praktiskt sätt att "utsätta sig" för det utan att själv behöva vara särskilt aktiv. Du kanske inte lär dig lika mycket som om du sitter och pluggar aktivt eller är på plats i ett land där språket talas, men ett och annat snappar du garanterat upp. Om inte annat får du en känsla för ljudbilden vilket kan hjälpa dig med uttalet senare. Radio och poddar är perfekta för promenaden, kollektivtrafiksresan eller träningen.

Det enklaste sättet är kanske att ladda ner en radioapp från ett land där ditt utvalda språk talas. Satsa på de statliga kanalerna så får du mycket prat! Den som har uppnått en högre nivå av förståelse kan sedan börja leta bland program och poddar för att specialisera sig på olika områden. Dessutom finns särskilda poddar för just språkinlärning om man vill vara mer målinriktad i sitt lyssnande.

 

3. Byt ut Candy Crush mot Duolingo

När vi ändå talar om appar finns förstås en mängd appar gjorda för just språkträning. En av de mest populära är Duolingo, som är uppbyggt som ett litet spel där du jobbar dig igenom olika nivåer. Tanken är att du ska ägna 10-15 minuter om dagen åt det - så kommer du snabbt upp på en habil kunskapsnivå! Så varför inte byta ut spelandet och slösurfandet mot lite språkträning? För dig som är en obotlig tävlingsmänniska finns dessutom en funktion i Duolingo för att utmana dina vänner.

03 september, 2014

Trender som skapar ord och ord som skapar trender

Selfie - årets nyord 2013

Varje år dammsuger Språkrådet texter efter nya ord och sammanställer dem i en lista. I 2013 års lista förekom ordet selfie, vars användning ökat lavinartat på såväl sociala medier som i tidningstext. Ordet har rentutav haft sådan genomslagskraft att Oxford Dictionaries utsåg selfie till årets nyord 2013 i sin listning.

För den som har missat det, så är en selfie ett självporträtt  eller en egobild om man så vill  avsedd för att läggas upp på sociala medier. Den är ofta tagen på armlängds avstånd eller i en spegel, och inte så sällan ur en mycket fördelaktig vinkel.

Diskussionerna kring selfien är många och högljudda. Är selfie-trenden ett positivt och sunt sätt för personer att själva ta makten över hur de blir beskådade, och att ta plats på sociala medier på egna villkor? Eller handlar det om en egocentrerad form av uppmärksamhetssökande som är kännetecknande för en generation med sig själva i fokus? Oavsett vilket så tycks selfien vara här för att stanna, och har dessutom gett upphov till en massa andra nyord.

Selfien ynglar av sig

Den språkintresserade kan lätt få fram siffror på hur ett ords användning ökar över tid, men med selfien kan vi dessutom se populariteten på ett annat sätt: ordet smittar av sig! Om man är en grupp som tar en egobild så är det numer en ussie kanske för att man vill undvika att kalla det för en groupie? Om du tar en skrytig bild på din bokhylla och lägger ut i sociala medier så är det en shelfie. Om du lyckas fånga en ekorre på din egobild så har du åstadkommit en squelfie. Och häromdagen såg jag min syster i Åre lägga upp en egobild - självklart en fjällfie!

Här är en liten lista på de selfierelaterade ord jag ramlat över på senaste, vilken är din favorit?
Beardie - skäggselfie
Feetfie - egobild på fötter
Fjällfie - selfie med fjällbakgrund
Mamfie - selfie med barn
Nailfie - nagelselfie
Poofie - selfie tagen på dass
Shelfie - skrytig bild på egna bokhyllan
Squelfie - selfie med ekorre
Ussie - gruppselfie

Slutligen: Låt oss inte glömma de ordvitsiga selfie-homofonerna!
Cellfie - selfie i fängelsemiljö, alternativt tagen i mikroskop
Selphy - selfie bredvid stor printer
Sälfie - selfie med säl

02 september, 2014

Språklig missuppfattning: grumla över något

Jag lyssnade på Anna von Bayerns sommarprat häromdagen. Även om hon talar flytande svenska har hon gissningsvis tyska som modersmål och en sak som är spännande med andraspråkstalare är att de kan sätta fingret på otydliga uttryck i ett språk och komma med intressanta nya uttryck.

I just det här fallet fastnade jag för Annas uttryck "att grumla över en fråga", istället för grubbla. Jag tyckte att det var fint eftersom det väcker en inre bild hos mig att man tänker på en fråga som är lite grumlig, som man behöver reda ut och göra tydligare. Vilket ju verkar helt logiskt!

01 september, 2014

Språket påverkar smaklökarna

Jag läste nyss i Språktidningen att vi hellre väljer mat som låter lockande när vi går på restaurang. Och att vi dessutom tycker att det smakar godare. Så det är alltså en fördel att krydda med adjektiv som saftig eller mör. När jag senast åt ute gick jag också på namnet, men bara för att det lät så roligt: rubbad lax!